tisdag 27 september 2016

Leasingavtal


Kontantköp är juridiskt sätt enklast för köparen. Köplagen innehåller klara spelregler för säljarens och köparens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Men vissa föremål som t ex maskiner och annan utrustning som används i näringsverksamhet kan kosta mer än köparen har råd att betala på en gång. Finansiering i sådana fall behövs. Flera alternativa finansieringsformer finns.
Säljaren kan bevilja kredit, det vill säga, låter köparen betala av köpeskillingen enligt en amorteringsplan. Om köparen går i konkurs innan köpeskillingen är till fullo betald, löper säljaren dock risken att inte får betalt för varan. Ett äganderättsförbehåll skulle kunna hjälpa säljaren i ett sådant fall, men äganderättsförbehåll måste uppfylla vissa krav för att vara giltiga. Jag får återkomma med en redogörelse för de krav som gäller för giltiga äganderättsförbehåll vid ett annat tillfälle. Om säljaren inte har koll på dessa krav, gäller äganderättsförbehållet inte vid köparens konkurs, vilket medför att varan tillhör konkursboet.

Om säljaren kräver full betalning vid leveransen men inte går med på en avbetalningsplan, skulle Köparen kunna ta ett lån, t ex från en bank. Räntan kan dock vara ganska hög eftersom bankens möjligheter till säkerhet för lånet är små (företagsinteckning, borgen).
Ett tredje alternativ är finansiell leasing. Detta är en trepartskonstellation som har följande aktörer. Leverantören säljer föremålet till ett leasingbolag, som i sin tur ”leasar” d v s hyr ut föremålet till ”köparen”. Köparen i detta scenario kallas för leasetagaren. Leasing innehåller flera fördelar för parterna. Säljaren får sina pengar direkt. Köparen får tillgång till föremålet direkt utan att behöva betala hela summan. Leasingbolaget äger föremålet och därmed har säkerhet för de leasingavgifter som leasetagaren kommer att betala.

Upplägget innehåller dock risker som många leasetagare inte känner till. Leasingbolag brukar friskriva sig från allt ansvar vid försenad leverans eller om det finns fel eller brister i föremålet. Med andra ord, om maskinen inte kommer eller om den slutar fungera, kan leasetagaren inte vända sig till leasingbolaget för hjälp (eller skadestånd). Vem då svarar för dessa fel? Leverantören? Denne har dock ingen avtalsrelation med leasetagaren. Houston, we have a problem. Leasingbolagens allmänna villkor brukar dock ha en klausul där leasingbolaget till leasetagaren överlåter leasingbolagets rätt gentemot säljaren (dvs leverantören). En sådan klausul kan vara till hjälp, men risker kvarstår ändå för leasetagaren. Vad händer om säljaren/leverantören går i konkurs? Rätten att gå på denne blir då föga värd. Skyldigheten att fortsätta erlägga leasingavgifter till leasingbolaget är dock kvar. Även om leverantören fortfarande är igång och kan således bära ett ansvar gentemot leasingbolag (vars rätt pga överlåtelseklausulen innehas av leasetagaren), är det inte säkert att leasetagarens rätt till ersättning motsvarar leasingbolagets skada.
Leasetagaren kan putsa till leasingupplägget på ett sätt som är enkelt och för det mesta acceptabelt till alla parter. Vid sidan om leasingavtalet mellan leasingbolaget och leastagaren, kan leasetagaren komma överens med leverantören om att denne ansvarar för avlämnandet i tid samt för fel eller brister som uppkommer under leasingperioden. Det löser dock inte problemet med leverantörens eventuella konkurs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar