Bostadsrättsföreningar: stämmobeslut får gynna vissa medlemmar mer än andra

En bostadsrättsförening i Farsta beslutade på föreningsstämman att uppföra ett bullerplank. Cirka 18 av 35 medlemmar hade inte någon nytta av bullerplanket och fem av dessa medlemmar tyckte att det var fel att hela föreningen skulle vara med och betala de ca 1,1 miljoner kronor som krävdes för att gynna några men inte alla medlemmar. Alla skall behandlas lika, menade dessa fem medlemmar, och hävdade att beslutet stred mot den s.k. likhetsprincipen som gäller inom associationsrätten.

En feltolkning av likhetsprincipen, säger hovrätten. Visserligen står det i föreningslagen att stämman inte får fatta beslut, ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem till nackdel för en annan medlem. Men det betyder inte att alla medlemmar måste gynnas exakt lika mycket av stämmobeslut. Så länge beslutet medför en hyfsad bra fördel för föreningen eller föreningens hus, strider det inte mot likhetsprincipen även om vissa medlemmar har större nytta av åtgärden.

Svea hovrätt, den 13 april 2010, mål T 6617-08

Slarvig protokollföring stjälper bostadsrättsföreningen

Flera punkter på de protokoll som förs vid varje stämma, likväl som kallelser till stämmor, är mer eller mindre standardiserade. Det händer dock emellanåt att en viss fråga vid stämman kräver mer omsorg än andra. Det fick en bostadsrättsförening i Stockholm erfara efter hovrättens dom. Föreningens bostadshus var försett med balkonger för alla lägenheter utom fyra. Bostadsrättshavarna för dessa fyra lägenheter ville också ha balkong och frågan togs upp på föreningsstämman. Åtta föreningsmedlemmar röstade för balkongbygget och sju röstade emot. Huvudregeln är att stämmobeslut förutsätter en enkel majoritet. En kvalificerad majoritet krävs dock under vissa omständigheter. Bland annat ifall innehavaren av den berörda lägenheten motsätter sig den föreslagna förändringen. Föreningen tillämpade denna regel till stämmobeslutet och fann att beslutet saknade den kvalificerade majoriteten som ansågs nödvändig. Föreningen antog att stämman inte hade bifallit förslaget och avstod från att bygga balkongerna. De fyra besvikna bostadsrättshavarna hänskjöt frågan till domstolen.

Visserligen kan ett balkongbygge innebära förändringar i närliggande lägenheter pga till exempel ökad insyn i dessa lägenheter. Beslutet stöddes uppenbarligen inte av en kvalificerad majoritet efter sju av 15 närvarande röstade emot förslaget. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade emellertid att det inte framgick av protokollet om någon, några eller samtliga av dessa 7 medlemmar påverkades av balkongbygget. Om ingen av dessa 7 berördes av beslutet, gäller inte skyddsregeln som kräver en kvalificerad majoritet. Vilket skulle innebära tillämpning av huvudregeln som går ut på att en enkel majoritet räcker. Eftersom det var föreningen som åberopade skyddsregeln om kvalificerad majoritet, var det föreningen som hade bördan att bevisa att skyddsregeln var tillämplig. Det kunde föreningen inte klara av eftersom protokollet inte innehöll uppgifter om vem som motsatte sig förslaget och varför de motsatt sig förslaget. Stämmans ordförande borde alltså ha antecknat vilka medlemmar röstade emot förslaget samt ange skälen för medlemmarnas invändning.

Svea hovrätt, dom 18 mars 2010, mål T 3399-08

Förvärv av egna aktier: inte bra, men inte ogiltigt

Bortsett från börsnoterade bolag får aktiebolag som regel inte förvärva dess egna aktier. Men vad händer om ett aktiebolag trots förbudet ändå förvärvar egna aktier? Är förvärvet ogiltigt? Nej, förvärvet är inte ogiltigt, enligt ett färskt avgörande från Svea hovrätt. Grundaren till ett aktiebolag hamnade i ekonomiska bekymmer och kom dessutom inte bra överens med de andra aktieägare i bolaget. Han försökte lösa båda problemmen genom att sälja sina aktier till två av de andra aktieägare. På grund av slarv vid upprättandet av aktieöverlåtelseavtalet uppgavs bolaget som köparen av aktierna i stället de två tänkta förvärvarna. Bolaget betalade även delen av köpeskillingen kontant. De två avsedda förvärvarna skrivs inte destom mindre in som ägarna i aktieboken och dessa två personer ersatt bolaget för den kontantbetalningen som gjordes. End of story, skulle man tro. Men bolagets ekonomiska resultat vände därefter uppåt och säljaren ångrade tydligen den gjorda affären. Han åberopade aktiebolagens förbud för ett bolag att förvärva egna aktier och hävdade att förvärvet var ogiltigt och att aktierna skall återgå till honom, alternativ att bolaget skall utge ersättning till honom.

Hovrätten noterar dock att lagstridiga förvärv behöver inte betyda ogiltiga förvärv. Man måste granska förbudets syfte för att kunna fastställa om lagstridiga handlingar i det enskilda fallet är ogiltiga. Förbudet mot förvärv av egna aktier skall skydda bolagets borgenärer och hindra att ett bolag påverkar bolagets aktiekurs. Ingen av dessa syften var aktuellt i detta fall, varför transaktionen inte är ogiltig.

Svea hovrätt dom meddelad den 22 mars 2010, mål T 1441-08