Stämmoprotokollet ska ange datumet och ort för stämman samt vilka beslut som har fattats. Information om annat än beslut behöver alltså inte tas upp i protokollet. Det kan dock vara klokt att dokumentera andra uppgifter som diskuteras på stämman eftersin information lämnad till stämman har betydelse för stämmobeslutet om ansvarsfrihet. Protokollet ska också ange resultatet av omröstningar. Detta har betydelse eftersom vissa beslut förutsätter en kvalificerad majoritet. Protokollet ska undertecknas av ordföranden och, om en sådan är utsedd, protokollföraren. Det ska dessutom undertecknas av den eller de justeringsmän som stämman utser. Protokollet ska även innehålla röstlängden, vilken är en anteckning av vilka aktieägare är närvarande och hur många röster varje aktieägare har. Så länge bolaget har några få aktieägare kan röstlängden skrivas in i själva protokollet. Om röstlängden innefattar ett flertal aktieägare, kan det vara enklare att upprätta ett separat dokument med uppgifter om namn och röster. Oavsett om röstlängden tas in i protokollet eller bifogas, var noga med att ange den kött-och-blod personen som företräder juridiska personer. Skriv till exempel Anders Andersson AB genom Anders Andersson. Någon måste dessutom kontrollera att personen är behörig att företräda den juridiska personen.
