Avräkningsordningen

Som tilldragande rubrik ägnad att fånga läsarnas uppmärksamhet är nog avräkningsordningen ingen höjdare. Spänningen kommer knappast att stiga när Ni läser lagtexten från 1736 som fortfarande reglerar avräkningsordningen:

Haver någon av samma man fått flera lån, än ett, och förbundit sig, att för det ena giva större ränta, och för det andra mindre, eller ingen; där må skuldenär avräkna det, som betalas, å vilketdera lån han helst vill; dock ej förr, än förfallodagen inne är. Ej må något på huvudstolen avräknas, förr än räntan gulden är. Handelsbalken 9 kap 5 §.

Ett riktigt sömnpiller även för en juridiknörd som jag. Men bestämmelsen handlar om något som har stor betydelse för personer som har skulder eller fordringar, med andra ord, oss alla. Lagen säger att gäldenären bestämmer mot vilken skuld en inbetalning gäller. Att använda gängse terminologi, mot vilken skuld inbetalningen ska avräknas. Om en borgenär enbart har en fordran uppstår ingen fråga om vilken skuld regleras när gäldenären gör en inbetalning. Om en borgenär däremot har flera fodringar på en gäldenär, kan det vara viktigt att veta vem som bestämmer vilken fordran/skuld påverkas av en inbetalning, såvitt inbetalningen inte räcker för slutreglering av samtliga fordringar/skulder.

När kan detta spela roll? Lagen tyder på ett scenario där avräkningsordningen har betydelse, nämligen när olika räntesatser gäller för de olika fordringarna. En gäldenär vill som regel låta en inbetalning avräknas mot den fordran som löper med den högre räntesatsen. Andra scenario där parterna kan ha olika önskemål kan tänkas. Ponera att Ditt bolag har checkkredit hos en bank och har dessutom tagit ett lån från samma bank. Du har personligen gått i borgen för lånet men inte för checkkrediten. Bolaget har råd att betala av den ene men inte det andra skulden. Det är bättre för Dig om bolaget i första hand reglerar lånet så att Du blir av med Ditt borgensansvar. Det är bättre för banken om inbetalningen i första hand reglerar checkkrediten eftersom säkerhet finns för lånet. Även tredje man kan påverkas av avräkningsordningen. Till exempel om en person har gått i borgen för en viss fordran men gäldenären har flera skulder till borgenären, har borgensmannen ett intresse att gäldenärens inbetalningar avräknas mot den borgenssäkrad fordran. Borgenären skulle i ett sådant fall föredra att gäldenärens inbetalning avräknas mot en osäkrad fordran.

Så vem bestämmer? Gäldenären bestämmer. Det finns dock två förutsättningar. För det första, får avräkning endast ske mot förfallna skulder. Gäldenären kan alltså inte reglera en skuld i förtid genom avräkningsförfarandet. För det andra, ska avräkningen i första hand gälla ränta innan avräkning sker mot kapital. Om gäldenären vill utnyttja sin valfrihet måste hon meddela borgenären om sitt val och meddelandet måste ske senast vid tidpunkten när borgenären får reda på att betalningen står till hans förfogande. Om gäldenären inte utnyttjar sin valrätt, kan borgenären bestämma vilken förfallen skuld ska reduceras med inbetalningen. Genom ett rättsfall från 2013 slog Högsta Domstolen fast att borgenären inte kan använda sin subsidiära valrätt för att avräkna mot en viss skuld om en annan förfallen skuld är förenad med ”särskilt betungande rättsföljder”. NJA 2013 sid 1190. I det rättsfallet hade en bostadsrättshavaren blivit uppsagd på grund av obetalda hyror för januari och februari. Han hade rätt att får tillbaka bostadsrätten om han reglerade de förfallna hyrorna inom en viss tid. Han betalade två månadshyror inom tidsfristen. Ytterligare en månadshyra hade dock hunnit förfalla till betalning. Eftersom gäldenären inte hade utnyttjat sin valrätt och sagt att inbetalningen skulle gälla januari och februari, valde Bostadsrättsföreningen att avräkna en månadshyra mot mars hyran. Bostadsrättsföreningen menade att gäldenären inte hade reglerat februari hyran i tid och att bostadsrätten var förverkad. HD drog fram det gula kortet och sade att när en skuld är förenade med särskilt betungande rättsföljder (här förverkad bostadsrätt) får borgenären inte utnyttja sin subsidiära valfrihet för avräkning mot en annan fordran.

Dessa regler kan ändras av parter så om gäldenären eller borgenären har ett särskilt intresse att reglera avräkningsordningen bör de upprätta ett avräkningsavtal. Om en borgensman vill styra avräkningsordningen får även han göra det genom ett avtal, men det i så fall är viktigt att alla tre parter skriver under avtalet.