Företagshemligheter

Tala är silver men tiga är guld. Det gamla ordspråket är även ett gott juridiskt råd beträffande företagshemligheter. Lagen om skydd för företagshemligheter säger nämligen att den som obehörigen använder eller avslöjar företagshemligheter skall ersätta den skada som uppkommer för näringsidkaren. Lagen tillämpas på arbetstagare m fl.

Anställda har som regel tillgång till arbetsgivarens företagshemligheter som t ex kundlistor, kundavtal, budgetar m m. En anställd får dock inte avslöja företagshemligheter som han fått del av under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den. För att undvika tvist över vad den anställde inser eller borde inse, bör arbetsgivaren skriftligen klargöra för de anställda att information om bolagets affärs- eller driftsförhållanden är hemlig och får inte röjas. Om en anställd trots denna klar instruktion berättar för en utomstående (t ex en blivande ny arbetsgivare i samband med jobb intervju) vilka kunder arbetsgivaren har och innehållet av kundavtalen, har han brutit mot lagen.

Förbudet att röja företagshemligheter gäller även efter anställningen upphör, men då endast om det föreligger "synnerliga skäl". Enligt praxis kan synnerliga skäl föreligga t ex om den anställde under sin anställning (även under uppsägningstiden) planerar och förbereder en ny verksamhet som kommer att konkurrera mot arbetsgivaren. Det är dock inte alltid lätt för en arbetsgivare att styrka att synnerliga skäl föreligger. Arbetsgivaren bör därför i stället gardera sig genom att skriva in i anställningsavtalet att den anställde inte får använda eller röja företagshemligheter även efter anställningens upphörande. Om ett sådant avsöljande trots avtalet skulle ske kan arbetsgivaren åberopa avtalsbrottet i stället för lagen om skydd för företagshemligheter.