fredag 23 april 2010

Slarvig protokollföring stjälper bostadsrättsföreningen

Flera punkter på de protokoll som förs vid varje stämma, likväl som kallelser till stämmor, är mer eller mindre standardiserade. Det händer dock emellanåt att en viss fråga vid stämman kräver mer omsorg än andra. Det fick en bostadsrättsförening i Stockholm erfara efter hovrättens dom. Föreningens bostadshus var försett med balkonger för alla lägenheter utom fyra. Bostadsrättshavarna för dessa fyra lägenheter ville också ha balkong och frågan togs upp på föreningsstämman. Åtta föreningsmedlemmar röstade för balkongbygget och sju röstade emot. Huvudregeln är att stämmobeslut förutsätter en enkel majoritet. En kvalificerad majoritet krävs dock under vissa omständigheter. Bland annat ifall innehavaren av den berörda lägenheten motsätter sig den föreslagna förändringen. Föreningen tillämpade denna regel till stämmobeslutet och fann att beslutet saknade den kvalificerade majoriteten som ansågs nödvändig. Föreningen antog att stämman inte hade bifallit förslaget och avstod från att bygga balkongerna. De fyra besvikna bostadsrättshavarna hänskjöt frågan till domstolen.

Visserligen kan ett balkongbygge innebära förändringar i närliggande lägenheter pga till exempel ökad insyn i dessa lägenheter. Beslutet stöddes uppenbarligen inte av en kvalificerad majoritet efter sju av 15 närvarande röstade emot förslaget. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade emellertid att det inte framgick av protokollet om någon, några eller samtliga av dessa 7 medlemmar påverkades av balkongbygget. Om ingen av dessa 7 berördes av beslutet, gäller inte skyddsregeln som kräver en kvalificerad majoritet. Vilket skulle innebära tillämpning av huvudregeln som går ut på att en enkel majoritet räcker. Eftersom det var föreningen som åberopade skyddsregeln om kvalificerad majoritet, var det föreningen som hade bördan att bevisa att skyddsregeln var tillämplig. Det kunde föreningen inte klara av eftersom protokollet inte innehöll uppgifter om vem som motsatte sig förslaget och varför de motsatt sig förslaget. Stämmans ordförande borde alltså ha antecknat vilka medlemmar röstade emot förslaget samt ange skälen för medlemmarnas invändning.

Svea hovrätt, dom 18 mars 2010, mål T 3399-08

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar