Enligt svensk aktiebolagsrätt måste styrelsen följa ett visst körschema så fort ledamöterna har skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av bolagets aktiekapital. Lägg märke till att det räcker med blotta misstankar om underskottet. Styrelsen kan alltså inte vänta tills de är säkra eller ens ganska säkra att så är fallet. Så fort de anar att så kan vara fallet, får de agera. Det som behöver göras är först och främst att upprätta en kontrollbalansräkning. Detta skall också granskas av bolagets revisor. Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet, måste styrelsen kalla till en bolagsstämma. Bolagsstämman skall då ta ställning till om bolaget skall träda i likvidation eller kämpa vidare. Om stämman beslutar att kämpa vidare måste ny kontrollbalansräkning läggas fram på ny stämma inom 8 månader. Om den nya kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet är intakt, är faran över. Om aktiekapitalet inte är intakt måste bolaget försättas i likvidation. Om styrelsen missar något steg eller tar för lång tid vid de olika stegen är styrelsen ansvarig för bolagets skulder som uppkommer efter förseelser.
Stockholms tingsrätt har nyligen ålagt tre styrelseledamöter att betala ca 90.000 kr jämte ränta och rättegångskostnader på ca 190.000 kronor till en borgenär. Tingsrätten fann att styrelsen hade skäl att misstänka att aktiekapitalet var förbrukat redan vid ingången av 2003. Inte desto mindre blev kontrollbalansräkningen granskad av revisorn först i augusti 2003. Inte nog med det hade kontrollbalansräkningen undertecknats av en av tre ledamöter. Enligt tingsrätten måste den undertecknas av minst hälften av ledamöterna för att det skall räknas som en kontrollbalansräkning.
Stockholms tingsrätt, mål T 4963-09, den 1 juni 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar