Preskription av medansvaret vid likvidationsplikt

What a difference a day makes, 24 little hours . . lydde en dänga från min barndom. Till ett bolag i Skåne, betydde det mer än 600.000 kr i kundförluster samt rättegångskostnader på mer än 130.000 kr. Brakförlusten berodde på att stämningsansökan ingavs en dag för sent.

Jag har tidigare skrivit om styrelsens och eventuella andra personers personliga betalningsansvar för ett aktiebolags skulder om erforderliga åtgärder inte tas när det kan antas att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Ett färskt avgörande från Svea hovrätt belyser vilka problem som kan uppstå när bolaget försätts i konkurs och vad borgenären (oftast en leverantör) behöver göra för att hålla styrelsens medansvar vid liv.

Omständigheterna i caset var följande. En leverantör levererade varor och fakturerade bolaget drygt 600.000 kr vid två tillfällen kring årsskiftet 2002/2003. Bolaget försattes i konkurs i början av 2004. Konkursbouppteckningen innehöll uppgift om leverantörens fordran och bolagets ställföreträdare bekräftade vid edgångssammanträdet den 2 april 2004 att konkursbouppteckningen var riktig. Bolaget hade därmed erkänt leverantörens fordran och en ny preskriptionsfrist började löpa den dagen. Den allmänna 10-åriga preskriptionsfristen var tillämplig på leverantörens fordran pga styrelsens medansvar, vilket betydde att leverantörens anspråk preskriberades (dvs upphörde) den 2 april 2014. (Obs efter lagändring som trädde i kraft 2013 preskriberas numera fordringar pga styrelsens medansvar 3 år efter uppkomsten av huvudförpliktelsen). Konkursen avslutades under 2004 och bolaget var därmed upplöst. Leverantören skickade kravbrev under 2009 till de personer som hade varit bolagets ställföreträdare och menade att preskriptionsfristen därmed började löpa på nytt. Domstolen menade dock att kravbrev måste skickas till bolaget, inte de personer som tidigare var ställföreträdare för bolaget. I och med bolagets upplösning upphörde dessa personers roll som ställföreträdare. Det är alltså bolaget och ingen annan som gäller för preskriptionsbrytande kravbrev. Deadlinen var alltså den 2 april 2014. Stämningsansökan inlämnades dagen efter, dvs den 3 april 2014. Som Homer Simpson säger: ”DOH”!!

Men om bolaget är upplöst efter avslutad konkurs, hur ska en borgenär kunna skicka ett preskriptionsbrytande krav till bolaget? Enligt domstolen, ska borgenären ansöka hos tingsrätten om fortsatt likvidation. Bolaget blir därmed återupplivat. Borgenären kan därefter skicka sitt preskriptionsbrytande krav till bolaget och på det sättet hålla styrelsens medansvar vid liv. Men ett brev till f d ställföreträdaren duger inte.

Svea hovrätt, mål T 1437-15, dom meddelad den 12 juli 2015

Vinstutdelning m m

Bokslutsarbetet för företag med kalenderår som räkenskapsår börjar närma sig. Förhoppningsvis kommer företaget att visa vinst. Om det gäller ett aktiebolag och ägarna vill dela ut hel eller del av vinsten, får de tänka på följande. Aktiebolagslagen reglerar hur, hur mycket, och när  bolagets tillgångar får delas ut. Dessa regler gäller inte bara vinstutdelningar utan varje ”värdeöverföring” från bolaget till någon annan (inte bara aktieägare). En värdeöverföring sker varje gång en transaktion minskar bolagets förmögenhet. Vissa typer av transaktioner uppenbarligen minskar bolagets förmögenhet som till exempel vinstutdelningar och återbetalningar till aktieägare vid återköp av aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden.  Men även inköp till överpris eller försäljning till underpris betraktas som värdeöverföringar om de inte är affärsmässiga motiverade.

Hur ska värdeöverföringen går till? I princip ska det ske i form av vinstutdelning, återköp av aktier (när så är tillåtet), minskning av aktiekapitalet eller reservfond, eller måttliga gåvor till allmännyttiga ändamål. Beslutet ska fattas av ägarna på bolagsstämma och när det gäller vinstutdelning ska det följa styrelsens förslag. Andra former av värdeöverföringar, s k förtäckta vinstutdelningar,  kan dock ske så länge alla aktieägare är överens.

Hur mycket får delas ut? Till att börja med, får endast fritt eget kapital enligt senast fastställd årsredovisning delas ut. Fritt eget kapital består av årets och balanserade vinster samt fria fonder (inkl överkursfonden). Men värdeöverföringen måste dessutom vara ”försvarlig” med hänsyn till bolagets verksamhet och konsolideringsbehov. Med andra ord, om det skulle vara riskabelt att dela ut hel eller del av det fria kapitalet (t ex mörka moln börjar hopar sig på horisonten), får bolaget inte göra det.

Vad händer om man delar ut för mycket? Mottagaren är i så fall skyldig att betala tillbaka det. Om del av överföringen var tillåten, är det den otillåtna del som ska återbäras. Om det inte går att återfå värdet från mottagaren (t ex pga betalningsoförmåga) får de som medverkat vid värdeöverföringen gå in och täcka bristen. Till exempel om verkställande direktören säljer bolagets egendom till underpris utan att transaktionen har något affärsmässigt skäl (även om samtliga aktieägare har godkänt det) kan denne vara skyldig att ersätta bolaget om köparen inte kan återbära det som inte ryms inom fritt eget kapital. Bristtäckningsansvaret förutsätter dock att vd:n agerade med uppsåt eller oaktsamhet. Med andra ord, bristtäckningsansvaret förutsätter att vd:n visste eller borde ha vetat att bolaget fick för lite betalt. Även aktieägare kan bära ett bristtäckningsansvar (t ex pga stämmobeslut), men då krävs uppsåt eller grov oaktsamhet.

När får stämma besluta om vinstutdelning? Beslut fattas av bolagsstämman och grundas på en fastställd balansräkning. Eftersom balansräkningen fastställs på årsstämman är det oftast årsstämman som beslutar om vinstutdelning. Men om årsstämmans beslut om vinstutdelning inte tar hela det disponibla beloppet i anspråk, får aktieägarna besluta om en efterutdelning vid en extrastämma fram till nästa årsstämma. Efterutdelningen ska anmälas till Bolagsverket. Utrymmet för efterutdelningen måste finnas i den senaste fastställda balansräkningen. Vinstutdelningen får med andra ord inte avse överskott som upparbetats under pågående räkenskapsår (s k interimsutdelningar).  Vinstutdelning får inte heller avse kommande årsstämma (s k förskottsutdelningar), inte ens om det gäller upparbetat överskott och sker efter räkenskapsårets slut.

Förvärv av egna aktier: inte bra, men inte ogiltigt

Bortsett från börsnoterade bolag får aktiebolag som regel inte förvärva dess egna aktier. Men vad händer om ett aktiebolag trots förbudet ändå förvärvar egna aktier? Är förvärvet ogiltigt? Nej, förvärvet är inte ogiltigt, enligt ett färskt avgörande från Svea hovrätt. Grundaren till ett aktiebolag hamnade i ekonomiska bekymmer och kom dessutom inte bra överens med de andra aktieägare i bolaget. Han försökte lösa båda problemmen genom att sälja sina aktier till två av de andra aktieägare. På grund av slarv vid upprättandet av aktieöverlåtelseavtalet uppgavs bolaget som köparen av aktierna i stället de två tänkta förvärvarna. Bolaget betalade även delen av köpeskillingen kontant. De två avsedda förvärvarna skrivs inte destom mindre in som ägarna i aktieboken och dessa två personer ersatt bolaget för den kontantbetalningen som gjordes. End of story, skulle man tro. Men bolagets ekonomiska resultat vände därefter uppåt och säljaren ångrade tydligen den gjorda affären. Han åberopade aktiebolagens förbud för ett bolag att förvärva egna aktier och hävdade att förvärvet var ogiltigt och att aktierna skall återgå till honom, alternativ att bolaget skall utge ersättning till honom.

Hovrätten noterar dock att lagstridiga förvärv behöver inte betyda ogiltiga förvärv. Man måste granska förbudets syfte för att kunna fastställa om lagstridiga handlingar i det enskilda fallet är ogiltiga. Förbudet mot förvärv av egna aktier skall skydda bolagets borgenärer och hindra att ett bolag påverkar bolagets aktiekurs. Ingen av dessa syften var aktuellt i detta fall, varför transaktionen inte är ogiltig.

Svea hovrätt dom meddelad den 22 mars 2010, mål T 1441-08