Vinstutdelning m m

Bokslutsarbetet för företag med kalenderår som räkenskapsår börjar närma sig. Förhoppningsvis kommer företaget att visa vinst. Om det gäller ett aktiebolag och ägarna vill dela ut hel eller del av vinsten, får de tänka på följande. Aktiebolagslagen reglerar hur, hur mycket, och när  bolagets tillgångar får delas ut. Dessa regler gäller inte bara vinstutdelningar utan varje ”värdeöverföring” från bolaget till någon annan (inte bara aktieägare). En värdeöverföring sker varje gång en transaktion minskar bolagets förmögenhet. Vissa typer av transaktioner uppenbarligen minskar bolagets förmögenhet som till exempel vinstutdelningar och återbetalningar till aktieägare vid återköp av aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden.  Men även inköp till överpris eller försäljning till underpris betraktas som värdeöverföringar om de inte är affärsmässiga motiverade.

Hur ska värdeöverföringen går till? I princip ska det ske i form av vinstutdelning, återköp av aktier (när så är tillåtet), minskning av aktiekapitalet eller reservfond, eller måttliga gåvor till allmännyttiga ändamål. Beslutet ska fattas av ägarna på bolagsstämma och när det gäller vinstutdelning ska det följa styrelsens förslag. Andra former av värdeöverföringar, s k förtäckta vinstutdelningar,  kan dock ske så länge alla aktieägare är överens.

Hur mycket får delas ut? Till att börja med, får endast fritt eget kapital enligt senast fastställd årsredovisning delas ut. Fritt eget kapital består av årets och balanserade vinster samt fria fonder (inkl överkursfonden). Men värdeöverföringen måste dessutom vara ”försvarlig” med hänsyn till bolagets verksamhet och konsolideringsbehov. Med andra ord, om det skulle vara riskabelt att dela ut hel eller del av det fria kapitalet (t ex mörka moln börjar hopar sig på horisonten), får bolaget inte göra det.

Vad händer om man delar ut för mycket? Mottagaren är i så fall skyldig att betala tillbaka det. Om del av överföringen var tillåten, är det den otillåtna del som ska återbäras. Om det inte går att återfå värdet från mottagaren (t ex pga betalningsoförmåga) får de som medverkat vid värdeöverföringen gå in och täcka bristen. Till exempel om verkställande direktören säljer bolagets egendom till underpris utan att transaktionen har något affärsmässigt skäl (även om samtliga aktieägare har godkänt det) kan denne vara skyldig att ersätta bolaget om köparen inte kan återbära det som inte ryms inom fritt eget kapital. Bristtäckningsansvaret förutsätter dock att vd:n agerade med uppsåt eller oaktsamhet. Med andra ord, bristtäckningsansvaret förutsätter att vd:n visste eller borde ha vetat att bolaget fick för lite betalt. Även aktieägare kan bära ett bristtäckningsansvar (t ex pga stämmobeslut), men då krävs uppsåt eller grov oaktsamhet.

När får stämma besluta om vinstutdelning? Beslut fattas av bolagsstämman och grundas på en fastställd balansräkning. Eftersom balansräkningen fastställs på årsstämman är det oftast årsstämman som beslutar om vinstutdelning. Men om årsstämmans beslut om vinstutdelning inte tar hela det disponibla beloppet i anspråk, får aktieägarna besluta om en efterutdelning vid en extrastämma fram till nästa årsstämma. Efterutdelningen ska anmälas till Bolagsverket. Utrymmet för efterutdelningen måste finnas i den senaste fastställda balansräkningen. Vinstutdelningen får med andra ord inte avse överskott som upparbetats under pågående räkenskapsår (s k interimsutdelningar).  Vinstutdelning får inte heller avse kommande årsstämma (s k förskottsutdelningar), inte ens om det gäller upparbetat överskott och sker efter räkenskapsårets slut.

Show me the money . . .

. . . sade konkursförvaltaren till Jimmy. Jimmy svarade att han redan betalat pengarna. Vilket han hade gjort, dock till "fel" konto. Good enough, säger Svea hovrätt som befriar Jimmy från skyldigheten att betala en gång till.

Jimmy hade lånat ut 250 tkr till de nyblivna kompisarna Jesper och Linas. Trion träffades på Stadion Bar i Rimbo och började genast snacka business. Någon affär blev det dock inte. Jesper överförde 105 tkr från hans bolag, Nord & Lusys AB till Jimmy den 25 februari som delbetalning av hans lån. Överföringen av bolagets pengar för reglering av ägaren Jespers privata skuld är dock inte 100% OK. Några dagar senare bad Jesper därför Jimmy att återbetala pengarna. Jimmy överförde därför 100.000 kr till ett konto som hade anvisats av Jesper. Vi vet inte var pengarna hamnade, men det var tydligen inte bolagets konto. Bolaget försattes strax därefter i konkurs.

Konkursförvaltaren menade att Jimmy hade mottagit pengar som han visste tillhörde bolaget. Så långt var parterna överens. Men Jimmy hävdade att han betalade tillbaka 100.000 kr och det kan inte vara hans fel att pengarna inte kom bolaget tillhanda.

Tingsrätten ansåg att Jimmy var skyldig att återigen betala beloppet till bolaget. Svea hovrätt har nu ändrat tingsrättens dom och befriat Jimmy från betalningsskyldigheten avseende de 100.000 kronor som hade betalat till det uppgivna kontot. Eftersom Jesper vid tillfället för betalningen var bolagets ställföreträdare, kunde Jimmy utgå ifrån att pengarna kom bolaget till handa och reglerade därmed hans skuld till bolaget. (Jimmy var däremot tvungen att betala 5.000 kronor som inte var med i den första återbetalningen).

Svea hovrätt, mål T 1053-10, den 21 december 2010