Konkurrensklausuler och företagshemligheter

Arbetsdomstolen har tidigare i år avgjort ett intressant mål om en arbetstagarens konkurrensklausul och andra närliggande frågor. Personen kallas nedan för ”K” och var anställd som marknadschef för ett factoringbolag. Anställningsavtalet innehöll följande konkurrensklausul:

Efter avslutad anställning får han inte bedriva, eller ta anställning, i verksamhet som konkurrerar med den av arbetsgivaren bedrivna verksamheten inom tolv månader från det att anställningen upphört.

Ks anställning upphörde den 16 november och han började jobba hos en konkurrent den 1 december samma år. Den tidigare arbetsgivaren stämde såväl K som den nya arbetsgivaren. Utredningen visade att K hade tagit med sig en lista över den tidigare arbetsgivarens kunder och att K (och en kollega) använde sig av listan för att kontakta den tidigare arbetsgivarens kunders i syfte att förmå dem att byta factoringbolag.

Arbetsdomstolen underkände konkurrensklausulen eftersom det sträckte sig över en ”relativ lång tid”. Domstolen noterade att K inte hade rätt till någon ersättning under karenstiden. Domstolen poängterade också att klausulen inte enbart skyddade existerande kundrelationer utan hindrade konkurrens helt och hållit.  Men . . .

Konkurrensklausuler är inte det enda som en anställd behöver tänka på vid övergång till en ny verksamhet. Eftersom kunduppgifter (i detta fall) ansågs vara företagshemligheter, fick K inte använda sig av kunduppgifterna. Förbudet att röja eller använda företagshemligheter fortsätter även efter anställningens upphörande om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl finns om bl a en anställd missbrukar en företagshemlighet med hjälp av dokumentation (så som i detta fall, en papperslista med kunduppgifter) eller om den anställde hade en särskild förtroendepost hos arbetsgivaren.

Även den nya arbetsgivaren förpliktades att solidariskt med K svara för den tidigare arbetsgivarens skada. Det var dock inte självklart att den nya arbetsgivaren skulle svara för skadeståndet, men efter ett längre resonemang kom domstolen fram till att under vissa omständigheter kan en ny arbetsgivare bära ett ansvar. Domstolen betonade att K var ansvarig för den nya arbetsgivarens factoringverksamhet och att han hade fria händer att lägga upp marknadsbearbetning samt att Ks agerande syftade till vinning för den nya arbetsgivaren.

K och den nya arbetsgivaren förpliktades att betala 3,5 mkr i skadestånd. Det blev dock en halvseger för den tidigare arbetsgivaren.  Eftersom denne yrkade 30 mkr i skadestånd, förpliktade domstolen den tidigare arbetsgivare ersätta K och den nya arbetsgivaren med ca 3,1 mkr som delersättning för deras rättegångskostnader.  Den som gapar efter mycket . . .

Arbetsdomstolen dom nr 24/13,  den 20 mars 2013

Styrelsens ansvar för obetalda hyror

Om styrelsen har skäl att befara att bolagets egna kapital understiger 50 % av aktiekapitalet, ska styrelsen bl. a. upprätta en kontrollbalansräkning, se till att revisorn granskar den och hänskjuta frågan om likvidation till stämman om kontrollbalansräkningen bekräftar styrelsens farhåga.  Om styrelsen inte gör det, bär ledamöterna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder som uppkommer efter underlåtenheten.  När en skuld uppkommer är dock inte alltid lätt att reda ut.

Högsta domstolen har nu avgjort ett mål med stor betydelse för hyresvärdar. I målet hade styrelsens medansvar för bolagets skulder inträtt i början av 2006. Bolaget försattes i konkurs i 2007. Eftersom ingen kontrollbalansräkning hade upprättats, stämde hyresvärden styrelseledamoten för obetalda hyror under perioden mars-december 2006. HD fann dock att förpliktelsen att betala hyra under hyresperioden uppkommer redan vid tidpunkten för hyresavtalet. Att hyran ska betalas kvartalsvis (eller vid någon annan interval) betyder inte att förpliktelsen uppkommer löpande vid de olika betalningstillfällena. I det här fallet upprättades hyresavtalet i 2004, d.v.s. långt innan styrelsens medansvar inträffade. Styrelseledamoten slapp betalningsansvaret.

Förutom hyran, stämde hyresvärden styrelseledamoten för vissa anpassningsarbeten som gjordes i lokalen på hyresgästens beställning. Eftersom arbete beställdes och även utfördes innan medansvarsperioden inträffade, konstaterade HD att styrelseledamoten inte heller ansvarade för dessa skulder.

HD antydde dock att även om arbetet hade utförts under medansvarsperioden, kunde ledamoten ändå ha sluppit medansvaret om bolaget inte hade rätt att avbeställa tjänsten. Om en avbeställning rätt däremot föreligger och bolaget avstår från att avbeställa, kan styrelseledamoten bära ett betalningsansvar om tjänsten utförs under medansvarsperioden, även om tjänsten hade beställts innan medansvarsperioden började.

Högsta domstolen mål Ö 2880-11 den 8 juli 2013.