Som tilldragande rubrik ägnad att fånga läsarnas
uppmärksamhet är nog avräkningsordningen
ingen höjdare. Spänningen kommer knappast att stiga när Ni läser lagtexten från
1736 som fortfarande reglerar avräkningsordningen:
Haver någon av samma man fått flera lån,
än ett, och förbundit sig, att för det ena giva större ränta, och för det andra
mindre, eller ingen; där må skuldenär avräkna det, som betalas, å vilketdera
lån han helst vill; dock ej förr, än förfallodagen inne är. Ej må något på
huvudstolen avräknas, förr än räntan gulden är. Handelsbalken 9 kap 5 §.
Ett riktigt sömnpiller även för en juridiknörd som jag. Men
bestämmelsen handlar om något som har stor betydelse för personer som har
skulder eller fordringar, med andra ord, oss alla. Lagen säger att gäldenären
bestämmer mot vilken skuld en inbetalning gäller. Att använda gängse
terminologi, mot vilken skuld inbetalningen ska avräknas. Om en borgenär enbart
har en fordran uppstår ingen fråga om
vilken skuld regleras när gäldenären gör en inbetalning. Om en borgenär däremot
har flera fodringar på en gäldenär,
kan det vara viktigt att veta vem som bestämmer vilken fordran/skuld påverkas
av en inbetalning, såvitt inbetalningen inte räcker för slutreglering av
samtliga fordringar/skulder.
När kan detta spela roll? Lagen tyder på ett scenario där
avräkningsordningen har betydelse, nämligen när olika räntesatser gäller för de
olika fordringarna. En gäldenär vill som regel låta en inbetalning avräknas mot
den fordran som löper med den högre räntesatsen. Andra scenario där parterna
kan ha olika önskemål kan tänkas. Ponera att Ditt bolag har checkkredit hos en
bank och har dessutom tagit ett lån från samma bank. Du har personligen gått i
borgen för lånet men inte för checkkrediten. Bolaget har råd att betala av den
ene men inte det andra skulden. Det är bättre för Dig om bolaget i första hand
reglerar lånet så att Du blir av med Ditt borgensansvar. Det är bättre för
banken om inbetalningen i första hand reglerar checkkrediten eftersom säkerhet
finns för lånet. Även tredje man kan påverkas av avräkningsordningen. Till
exempel om en person har gått i borgen för en viss fordran men gäldenären har
flera skulder till borgenären, har borgensmannen ett intresse att gäldenärens
inbetalningar avräknas mot den borgenssäkrad fordran. Borgenären skulle i ett
sådant fall föredra att gäldenärens inbetalning avräknas mot en osäkrad
fordran.
Så vem bestämmer? Gäldenären bestämmer. Det finns dock två
förutsättningar. För det första, får avräkning endast ske mot förfallna
skulder. Gäldenären kan alltså inte reglera en skuld i förtid genom
avräkningsförfarandet. För det andra, ska avräkningen i första hand gälla ränta
innan avräkning sker mot kapital. Om gäldenären vill utnyttja sin valfrihet
måste hon meddela borgenären om sitt val och meddelandet måste ske senast vid
tidpunkten när borgenären får reda på att betalningen står till hans
förfogande. Om gäldenären inte utnyttjar sin valrätt, kan borgenären bestämma
vilken förfallen skuld ska reduceras med inbetalningen. Genom ett rättsfall
från 2013 slog Högsta Domstolen fast att borgenären inte kan använda sin
subsidiära valrätt för att avräkna mot en viss skuld om en annan förfallen
skuld är förenad med ”särskilt betungande rättsföljder”. NJA 2013 sid 1190. I
det rättsfallet hade en bostadsrättshavaren blivit uppsagd på grund av obetalda
hyror för januari och februari. Han hade rätt att får tillbaka bostadsrätten om
han reglerade de förfallna hyrorna inom en viss tid. Han betalade två
månadshyror inom tidsfristen. Ytterligare en månadshyra hade dock hunnit
förfalla till betalning. Eftersom gäldenären inte hade utnyttjat sin valrätt
och sagt att inbetalningen skulle gälla januari och februari, valde
Bostadsrättsföreningen att avräkna en månadshyra mot mars hyran. Bostadsrättsföreningen
menade att gäldenären inte hade reglerat februari hyran i tid och att
bostadsrätten var förverkad. HD drog fram det gula kortet och sade att när en
skuld är förenade med särskilt betungande rättsföljder (här förverkad
bostadsrätt) får borgenären inte utnyttja sin subsidiära valfrihet för
avräkning mot en annan fordran.
Dessa regler kan ändras av parter så om gäldenären
eller borgenären har ett särskilt intresse att reglera avräkningsordningen bör
de upprätta ett avräkningsavtal. Om en borgensman vill styra
avräkningsordningen får även han göra det genom ett avtal, men det i så fall är
viktigt att alla tre parter skriver under avtalet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar