Kontantköp är juridiskt sätt enklast för köparen. Köplagen
innehåller klara spelregler för säljarens och köparens ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter. Men vissa föremål som t ex maskiner och annan utrustning som
används i näringsverksamhet kan kosta mer än köparen har råd att betala på en
gång. Finansiering i sådana fall behövs. Flera alternativa finansieringsformer
finns.
Säljaren kan bevilja kredit, det vill säga, låter köparen betala
av köpeskillingen enligt en amorteringsplan. Om köparen går i konkurs innan
köpeskillingen är till fullo betald, löper säljaren dock risken att inte får
betalt för varan. Ett äganderättsförbehåll skulle kunna hjälpa säljaren i ett
sådant fall, men äganderättsförbehåll måste uppfylla vissa krav för att vara
giltiga. Jag får återkomma med en redogörelse för de krav som gäller för
giltiga äganderättsförbehåll vid ett annat tillfälle. Om säljaren inte har koll
på dessa krav, gäller äganderättsförbehållet inte vid köparens konkurs, vilket medför
att varan tillhör konkursboet.
Om säljaren kräver full betalning vid leveransen men inte
går med på en avbetalningsplan, skulle Köparen kunna ta ett lån, t ex från en
bank. Räntan kan dock vara ganska hög eftersom bankens möjligheter till
säkerhet för lånet är små (företagsinteckning, borgen).
Ett tredje alternativ är finansiell leasing. Detta är en
trepartskonstellation som har följande aktörer. Leverantören säljer föremålet till ett leasingbolag, som i sin tur ”leasar” d v s hyr ut föremålet till
”köparen”. Köparen i detta scenario kallas för leasetagaren. Leasing innehåller flera fördelar för parterna.
Säljaren får sina pengar direkt. Köparen får tillgång till föremålet direkt
utan att behöva betala hela summan. Leasingbolaget äger föremålet och därmed har
säkerhet för de leasingavgifter som leasetagaren kommer att betala.
Upplägget innehåller dock risker som många leasetagare inte
känner till. Leasingbolag brukar friskriva sig från allt ansvar vid försenad
leverans eller om det finns fel eller brister i föremålet. Med andra ord, om
maskinen inte kommer eller om den slutar fungera, kan leasetagaren inte vända
sig till leasingbolaget för hjälp (eller skadestånd). Vem då svarar för dessa
fel? Leverantören? Denne har dock ingen avtalsrelation med leasetagaren.
Houston, we have a problem. Leasingbolagens allmänna villkor brukar dock ha en
klausul där leasingbolaget till leasetagaren överlåter leasingbolagets rätt
gentemot säljaren (dvs leverantören). En sådan klausul kan vara till hjälp, men
risker kvarstår ändå för leasetagaren. Vad händer om säljaren/leverantören går
i konkurs? Rätten att gå på denne blir då föga värd. Skyldigheten att fortsätta
erlägga leasingavgifter till leasingbolaget är dock kvar. Även om leverantören
fortfarande är igång och kan således bära ett ansvar gentemot leasingbolag
(vars rätt pga överlåtelseklausulen innehas av leasetagaren), är det inte
säkert att leasetagarens rätt till ersättning motsvarar leasingbolagets skada.
Leasetagaren kan putsa till leasingupplägget på ett
sätt som är enkelt och för det mesta acceptabelt till alla parter. Vid sidan om
leasingavtalet mellan leasingbolaget och leastagaren, kan leasetagaren komma
överens med leverantören om att denne ansvarar för avlämnandet i tid samt för
fel eller brister som uppkommer under leasingperioden. Det löser dock inte
problemet med leverantörens eventuella konkurs.